Liten lapp instucken i en psalmbok. Liten lapp som berättar om stor familjetragedi. Det är dåvarande prästen i Väversunda som söndagen den 9 september 1883 läste tacksägelse över flickebarnet Alma Wilhelmina Persdotter, endast 8 månader och 2 dagar gammal. Den här lilla lappen är troligen, förutom notiserna i ministerialböckerna, de enda minnen som finns kvar av den lilla tösen.
Lappen väcker min nyfikenhet. Jag måste veta lite mer. Av noteringen framgår att dödsfallet hade skett dagen innan. Dödboken berättar vidare att flickan begravdes följande söndag den 16 september. På den tiden var det som regel en vecka, ibland kanske upp emot två veckor, mellan dödsfall och gravsättning. Begravningar förrättades utomhus och vanligtvis innan högmässan.
Vi går tillbaka ett stycke i tiden. Flickans föräldrar, Per Larsson och Augusta Andersdotter, var 1869 dräng respektive piga i prästgården. 1870 flyttar de till en stuga på Karlsgårdens ägor. Samma år, den 13 december, gifter de sig. Paret är det enda brudparet i Väversunda detta år.
Första barnet föds 1872 och pojken får namnen Carl Johan. Sedan kommer det två flickor i familjen, 1874 Ida Amanda och 1876 Mathilda Maria. I mars 1880 blir båda flickorna sjuka. 18 mars avlider Ida Amanda och dagen efter avlider hennes syster. Enligt dödboken är dödsorsaken strypsjuka, den åkomman kallar vi idag för krupp. Den 29 mars förrättas dubbelbegravning på Väversunda kyrkogård.
Fadern i familjen hamnar några år efter hustruns död på fattighuset, också det på Karlsgårdens ägor. De båda yngsta barnen utackorderas till olika familjer i bygden. Per Larsson dör som fattighjon 1905.
Väversunda kyrka
Kommentera