marianneanderson.blogg.se

Det här är Emanuel Johansson med hustru Magdalena Eriksdotter från Båraryd i Småland. De gifte sig 1864 och var bosatta i Skällandsbo i socknens norra del. Här går landskapsgräns, häradsgräns och sockengräns. Skäl betyder skillnad, gräns. Skälland är en plats i gränslandet.

Det föddes sju barn i familjen varav fem uppnådde vuxen ålder: Jenny, Theodor, Alma, Gottfrid och Hilma.

Äldsta flickan Jenny (min farmors mor) föddes 1867, ett år då det var svår missväxt i bygden. En kall och regnig sommar betydde att årets skörd tog skada. Följande år var våren och sommaren så varm att säden torkade bort. Spannmålsbristen var märkbar för många.

Emanuel och Magdalena drev lanthandel i hemmet. Här kunde Bårarydsborna köpa salt och socker, salt sill, fotogen och annat som inte producerades på gårdarna.

När föräldrarna drog sig tillbaka och blev undantagsfolk i gården var det sonen Gottfrid som en period tog över driften av Skällandsbo. Han gifte sig så småningom och flyttade till sitt eget.

Klockan 10.30 den 28 september 1904 stiger Gottfrid på tåget i Hestra. Han kommer aldrig tillbaka. Släktingar undrar varför? Vad var det som hände?

Det kommer brev hem till frun och dottern, en reseskildring. Han berättar att tåget anlände till Göteborg på avresedagens eftermiddag. Två dagar senare reste han med ångare och anlände till Hull i England 2 oktober. Från Liverpool reste han 7 oktober och 10 dagar senare anlände båten till New York. Resan gick bra, vädret var fint hela tiden, maten bra och hyttrum för fyra personer. Gottfrid fortsatte sedan till staden Pawtucket i delstaten Rhode Island.  Därefter upphör informationen.

En kontroll av passagerarlistor visar att Gottfrid Emanuelsson reste till New York.

Föräldrarna Emanuel och Magdalena fick aldrig veta vad som hände sonen, de avled 1910 resp 1911. Inte heller Gottfrids fru och dotter fick veta vad som hänt.